Musik är livsglädje!
Den här sidan omfattas inte av utgivningsbeviset för www.rum.se

Musik på Ekebyholm 50 år 2024!

Tradition eller förnyelse? Ja, av detta lägers popularitet att döma så är det inte fel med traditioner.
Sedan 1974 har orkesterlägret drivits med ungefär samma upplägg – och ungdomarna tycks älska det!

Lägret samlar barn och ungdomar mellan 11 och ca 20 år som spelar ett orkesterinstrument (blås, stråk, slagverk).
Mycket av historiken bygger på de 14 första åren då Åke Hedbom medverkade som ledare. Han är ännu aktiv som ledare för Järfälla Musikkår och i samtal med honom och hans bror Stig Hedbom, som är instrumentmakare, har vi fått en del namn och årtal. Lägret startades av dåvarande Järfälla musikskola och musikskolan i Upplands-Bro och initiativtagarna var Anders Johansson (rektor i Järfälla msk), Bengt Hedbom (studierektor och ensembleledare i Järfälla msk och far till Åke och Stig) samt Percy Modén (hornist och slöjdlärare i Rimbo). På den tiden höll man två kursveckor. Anders Johansson och Åke Hedbom var kursledare på första kursveckan. Bengt Hedbom och Percy Modén (Rimbo) höll i den andra kursveckan. Flera av ledarna på lägret var utbildade via militärmusiken – en gedigen utbildning där man även behövde spela ett stråkinstrument vilket gjorde att flera av dessa lärare trakterade många olika instrument inom både blås och stråk mm. Även gitarr och piano ingick under denna tid, piano fram till för ca 10 år sedan.

Man höll under ett antal år även ett läger på Väddö som framgår av diplomet till höger som ledaren Anders Johansson fick när han för 10:e året ställt upp notställ på Ekebyholm! Han var tillsammans med Åke Hedbom ledare under 14 år på lägret. Lägret på Väddö var en fortsättning på högre nivå, i huvudsak för studenter på musikhögskolan.

De deltagare som återkom för femte året fick diplom – så även nu. Just i år, 2024, har ingen varit med i 5 år och inga diplom delats ut, däremot har några varit med längre än så! Nedan några av årets deltagare som varit med ett antal år:

Från vänster till höger: Lotta, Miyako, Sanna, Wilma, Elisa, Noah, Ingmar, Peter och Malte

En av deltagarna det första året var Per Sjöberg – en då 12-årig tubaist. Här berättar han om sina upplevelser från lägret:

Sommaren 1974 var jag tolv år och hade just gått ut sjätte klass.
Jag hade spelat bastuba sedan jag var 10 år. På Kommunala Musikskolan i Järfälla spelade jag
i två olika blåsorkestrar. Den ena leddes av Bengt Hedbom. En legend inom blåsmusiken i Järfälla
som under mer än 50 år ledde musikskolans blåsorkestrar och Järfälla Musikkår.

Bengt Hedbom var också den som ledde blåsorkestern på Ekebyholm. Att spela i orkester
var något som var roligt både av musikaliska och sociala skäl. Jag anar att det var
av de skälen jag valde att åka på mitt första musikläger på Ekebyholms Slott.
Det jag minns är lusten i att få spela tillsammans med likasinnade i en hel vecka. Varje dag och flera gånger om dagen.

Det fanns ett på papper utskrivet schema där jag vill minnas att varje person hade ett nummer.
På de ställen i schemat man hittade sitt nummer hade man en ensemble att spela i.

Det var blåsorkester en gång på morgonen och en gång på kvällen. Däremellan kunde det vara brassensemble, mindre blåsensembler eller udda ihopsatta ensembler. Mycket tid fanns också
för att spela fotboll på den stora gräsplanen mellan slottet och skolan där alla repetitioner skedde. Boendet och maten är också ett starkt minne. Man delade alltid rum med någon och det var inte alltid någon man kände sedan tidigare. Det gav många nya bekantskaper.

Varje morgon spelades det också revelj. Ett uppdrag som genomfördes enligt ett rullande schema
bland alla som spelade brassinstrument. Även tuba. Alla måltider åts uppe i slottet.
Alltid en speciell känsla att gå uppför den stora trappan, in genom porten och in i matsalen. Det fanns också en kiosk som var öppen på framåt kvällen. Kiosken låg bortom gymnastiksalen, där blåsorkestern repeterade. På andra sidan vägen. Där kunde man med sin lilla veckopeng inhandla
det godis man ville ha.

Jag kom att vara med på kursen på Ekebyholm fyra gånger. En upplevelse och en erfarenhet
som starkt bidrog till att det var musiker jag ville bli. Och det blev jag.

Jag fortsatte i blåsorkestrarna i Järfälla. Gjorde lumpen i Arméns Musikpluton 1982.
Gick på Ingesunds Folkhögskola 1982-1984, sedan på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1984-1988.

Därefter har jag jobbat som frilansmusiker i symfoniorkestrar, operahus, i Blåsarsymfonikerna
och turnerat i skolor och folkparker med föreställningar för barn och familjer.

Per Sjöberg
Tubaist, Konsert- och eventproducent på Kungl. Musikhögskolan

En annan deltagare under de tidiga åren var oboisten Backa Katarina Eriksson, dotter till Anders Johansson, som också hade kvar ovan diplom från sin far och har tillhandahållit det och några bilder till RUM. Katarina är sedan många år oboeist i Hovkapellet på Kungliga Operan. Många av deltagarna var barn till musiker och många gick också vidare till en karriär som musiker på olika sätt. Bland andra var bröderna Jonas och Joakim Dominique med (söner till kända musikerna Monika och Carl-Axel) – enligt Åke Hedbom var de under lägret dock mera intresserade av att spela fotboll än att spela instrument! 🙂
Idag jobbar de båda med musik som sångare/musikpedagog (Joakim) och som tonsättare/arrangör och musiker (Jonas).
Vi känner inte till vilka som är med på bilden till höger som vi fått från Katarina.

Några av ledarna de första åren var:
Görgen Rörby och Staffan Karlsson, gitarr
Blås-Björn och Stråk-Björn (båda vid namn Björn Eriksson)
Lars-Gunnar Torsberg, som senare blev rektor i Upplands-Bro, gitarr och kontrabas
Åse Spering, piano (sonen Christian Spering är känd jazzmusiker)
Kristina Björklund, piano
Stig Blom, Järfälla, klarinett, sax
Nils-Olof Pettersson, Järfälla, klarinett, sax, fiol och gitarr

T h syns ledaren Bengt Hedbom (1981) Foto av Hilding Tillberg.

Lärare 1976, t v Andreas Johansson, nr 3 från höger Åke Hedbom. Bild från Backa Katarina Eriksson.

Stig Blom, träblåslärare, med deltagaren Dan Tillberg, saxofon. (1981) Foto av Hilding Tillberg.

Vi har inte funnit någon exakt information om när RUM kom med i bilden, men under några år låg det centralt under riksförbundet och deltagarintaget var rikstäckande. 2006 började distriktskonsulent Helena Martinsson sin tjänst i Stockholmsdistriktet och något år därefter togs det formella kursansvaret över till Stockholmsdistriktet. Lägret var fortfarande – och är än i dag öppet för deltagare från hela landet, om än flertalet kommer från Stockholms län. Under pandemin fick vi begränsa antalet deltagare och tog då bara emot deltagare från länet – och det tycks som att den trenden hållit i sig därefter. Det kan också påverkas av att flertalet av senaste årens ledare är bosatta och verksamma i länet – vi har dock ett undantag med träblåsläraren Johannes Thorell som varit med länge och som har sin bas i Örebro. Vi är förstås väldigt glada att vi trots det fyller lägret med så många glada deltagare!

Efter Åke Hedboms 14 år i rodret kom Mats Sjökvist från Upplands-Bro till Ekebyholm som kursledare 1988. Han hade ett uppehåll 1989 för att sedan vara kursledare 1990-2010! Han är alltså den som varit ledare allra längst under lägrets historia, drygt 20 år. Det har berättats att han var väldigt bra på att berätta historier, i synnerhet spökhistorier – något som både roade och skrämde en del av de unga lägerdeltagarna – och bor man på ett gammalt anrikt slott förstärks nog effekten en del…

Från denna period har vi inte så mycket tillgängliga bilder och RUM:s praktiska medverkan i kursen var här ännu begränsad till att ta emot anmälningar, ta in kursavgifter, skriva avtal med de ledare vi fick info om samt betala ut löner.

Efter Mats Sjökvist trädde Håkan Säfvestad in som kursledare under ett antal år fram till 2018. Håkan är brasspedagog i Huddinge kulturskola. Därefter tog John Börén från Motala (även han brasspedagog) vid som kursledare 2019 och under pandemiåren under 2020-2021 och nu senast Andreas Forsman, fiol, under 2022-2024. Alla tre har dessförinnan medverkat som instrumentalpedagoger ett antal år.

Genom de senaste ca 10-15 åren har vi haft ett fint samarbete med just Huddinge Kulturskola, som även har en stor elevförening ansluten till RUM, genom Håkan Säfvestad och Johnny Rönnlund ( som varit med som slagverkspedagog) har vi fått låna slagverk från Huddinge kulturskola – och många elever därifrån har också deltagit i lägret.

T-shirts beställde kursledaren som också hade all kontakt med pedagogerna och skicka info till deltagarna. Med tiden, när rum-konsulenten blivit varm i kläderna och nya kursledare trädde in så gick alltfler administrativa uppgifter över till distriktskonsulenten som mer och mer fungerat som producent.

Ledarstaben som varit med de senaste åren är förutom Johnny Rönnlund; Emma Strömberg, fiol/viola Emeli Jeremias, cello/kontrabas, Eirik Steinsvik, brass (sommaren 2024 dock Mats Siggstedt), Kristina Ålåker, flöjt/oboe och vår just nu uthålligaste pedagog Johannes Thorell, träblås, samt Andreas Forsman som kursledare.

Andreas Forsman, Emelie Jeremias, Eirik Steinsvik, Kristina Ålåker, Johnny Rönnlund, Johannes Thorell och Emma Strömberg från 2023 års läger.

Johannes kom med 2008 som träblåspedagog, då han var anställd i Upplands-Bro under Mats Sjökvists kursledning. Under den perioden var även Björn Eriksson, flöjt, Andreas Wiik, brass, och Wieland Waninger, slagverk, Ann-Kathrin Wigren, fiol med som pedagoger. Vi saknar uppgift om det årets cellopedagog, men ganska snart därefter kom Maria Uusijärvi med som cellopedagog. Andreas drog med sig många blåsare från Köping, där han var verksam pedagog och det var ”en skog med 15-20 flöjter” med, så det var hyfsad nivå på blåset, men förstås lite obalanserat i stämmorna…

Johannes berättar att mycket var samma, men det var väldigt långa dagar och extremt långa konserter under veckan och särskilt då sista kvällens elevkonsert som höll på till ca 22.30 eller mer och sen var det ju dags för tröjor och spöksaga som Mats alltid läste varje kväll.

Tröjorna är och har alltid varit ett viktigt, stående inslag – på senare år har färgen på tröjorna fått en större betydelse – tidigare år var de enligt hörsägen alltid vita – numera spekuleras det innan tisha-utdelningen vilken färg det ska bli. Det som är evigt är att i stort sett alla elever skriver autografer och hälsningar på ryggarna på varandras t-shirts sista dagen – här några exempel från senare år:

2017
2020
2024
X